Det är en del av den seriösa träningen.

Dressyr är mer än att gå på ridbana. När vi pratar om dressyr menar vi inte att travhästen ska utbildas till en dressyrhäst. Vi använder dressyren som ett verktyg.

I ridningen får vi möjlighet att arbeta med sådant som är svårt att isolera i traditionell travträning: balans, rakriktning, kroppskontroll, övergångar, reaktion på hjälper, böjning och förmågan att bära sig på ett kontrollerat sätt. Arbete i olika tempon och övergångar mellan gångarter ställer krav på hästens förmåga att reglera sin kropp och sitt rörelsemönster. Även ryttarens påverkan på hästens trav har studerats biomekaniskt, där bland annat balans, bakbensaktivitet och rörelsemönster påverkas av hur hästen rids. Det är egenskaper som har betydelse även när hästen senare sitter framför sulkyn. En häst som bättre kan balansera sig, förstå hjälper och kontrollera sin kropp har fler verktyg att använda även i travarbetet.

Markarbete bygger kroppskontroll

Markarbete kan innehålla allt från enkla övergångar och lösgörande arbete till bommar, tömkörning, arbete från marken och olika former av koordinationsträning. Syftet är inte att göra övningarna avancerade för sakens skull. Syftet är att få hästen att använda sin kropp på olika sätt.

När vi förändrar uppgiften förändrar vi också kraven på hästens koordination, balans och muskulära arbete. Det ger oss dessutom möjlighet att arbeta med hästen utan att alltid belasta den på exakt samma sätt som under travkörning. Det är särskilt värdefullt för en travhäst som annars kan få en stor del av sin träning i samma gångart, på liknande underlag och med liknande rörelsemönster.

Variation för både kropp och huvud

Variation handlar inte bara om muskler och leder. Hästen är också en individ med en hjärna som behöver stimuleras. Att växla mellan travträning, ridning, markarbete, uteritter och andra typer av arbete kan göra träningen mer varierad och ge hästen möjlighet att lösa nya uppgifter. Vi vill att hästen ska förstå sitt arbete – inte bara genomföra det av vana. Att kunna byta miljö, uppgift, tempo och träningsform ger oss dessutom möjlighet att upptäcka nya styrkor och svagheter hos individen. Ibland upptäcker man något i ridningen som sedan kan förbättra körningen. Ibland visar markarbetet en begränsning som inte varit lika tydlig i trav. Och ibland är det just den enklare och annorlunda träningsdagen som gör att hästen kommer tillbaka till travträningen med ny energi och bättre fokus.

En travhäst behöver flera olika fysiska egenskaper

Forskning och litteratur kring träning av Standardbreds beskriver hur en travhäst behöver utveckla flera olika komponenter för att prestera: bland annat aerob kapacitet, styrka, snabbhet, power, flexibilitet och en effektiv travmekanik. Träningen behöver därför normalt innehålla olika belastningar och intensiteter snarare än en enda typ av arbete. Det är också viktigt att komma ihåg att träning är en belastning som kroppen behöver tid att anpassa sig till. Belastningen behöver därför ökas successivt och kombineras med tillräcklig återhämtning. Hos Standardbred-travare har muskuloskeletala skador dokumenterats som en viktig orsak till längre träningsfrånvaro, vilket understryker betydelsen av genomtänkt belastningsplanering.

För oss innebär det att vi inte bara frågar: ”Hur snabbt kan hästen gå?”

Vi frågar också: ”Vad behöver hästen för att kunna gå snabbt – och fortsätta göra det över tid?”

Variation betyder inte att allt ska göras samtidigt. Variation betyder inte att hästen ska ha ett nytt träningsupplägg varje dag. Tvärtom behövs struktur och progression. Vi vill kunna ha en tydlig plan för hästens utveckling, samtidigt som vi varierar innehållet på ett genomtänkt sätt.

En träningsvecka kan därför exempelvis innehålla olika typer av travarbete kombinerat med ett lugnare ridpass, markarbete, uteritt eller annan lågintensiv aktivitet. Vad som är rätt beror på individen, hästens ålder, utbildningsnivå, tävlingsplan, fysisk status och var i träningscykeln hästen befinner sig.

Variation ska ha ett syfte.

Vi lägger inte in dressyr för att ”det är bra för hästen” utan att veta varför. Vi väljer övningar utifrån vad vi vill utveckla hos just den individen.

Vi vill bygga en hållbar atlet. Vårt mål är inte bara att utveckla en häst som kan prestera på tävlingsdagen. Vi vill utveckla en häst som har en kropp och en utbildning som ger den bästa möjliga förutsättningen att prestera över tid. Därför kombinerar vi travträningen med andra former av arbete. Vi vill utveckla styrka utan att bara jaga mer belastning. Balans utan att förlora framåtbjudningen. Kroppskontroll utan att göra träningen komplicerad. Kondition utan att glömma återhämtningen.

Och framför allt vill vi behålla en positiv och motiverad häst som vill göra sitt arbete.

För oss är dressyr, markarbete och variation inte ett avbrott från travträningen.

Det är en del av vägen till en bättre travhäst.